Syfte & frÄgestÀllningar. Debatten om myndigheters roll och det faktum att den borgerliga alliansen gjorde frÄgan om myndigheters opinionsbildande till en valfrÄga 2006 gör att man kan ana att det har skett en förÀndring sedan dess. Eller har det det? Det Àr vad vÄr studie syftar till att utreda..

Sammanfattningen Àr skriven pÄ lÀttlÀst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstasprÄk Àn svenska. Denna mÄlgrupp kallar jag för ?andrasprÄkslÀsare?. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andrasprÄkslÀsare och om andrasprÄkslÀsare vÀljer lÀttlÀsta texter.

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsÀndare pÄ Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under Ären 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet pÄ DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent Àn andra Àr universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. InnehÄllet i debattartiklarna fokuserar frÀmst pÄ att uppmÀrksamma specifika samhÀllsproblem, att kritisera den politiska sfÀren, argumentera existensberÀttigande, göra nylanseringar samtgöra normativa stÀllningstaganden. Det gÄr Àven att observera en viss ökning av specifika ÀmnesomrÄden över tid dÀrinformera om lagar och regler Àr ett av de mer intressanta resultaten.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagslÀget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer pÄ sex olika myndigheter med krav pÄ internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas pÄ grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehÄlla ett oberoende i samband med rÄd och stöd och dels pÄ grund av bristfÀlliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Inledning: Allt flera anstÀllda inom myndigheter blir beroende av informationssystem för att utföra sina arbetsuppgifter. Flera fall har uppmÀrksammats i media dÀr anstÀllda inom myndigheter haft problem med dessa system. DÀrför vill vi utvÀrdera anvÀndarvÀnligheten av informationssystemen hos myndigheter utifrÄn anstÀlldas perspektiv. Metod: Genom en enkÀtundersökning har vi samlat in svar frÄn 149 anstÀllda inom olika myndigheter. Slutsats: AnvÀndarvÀnligheten i myndigheters informationssystem Àr generellt verken bra eller dÄlig, utan medioker.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.

SÀkerhetsarbete bedrivs pÄ alla nivÄer i samhÀllet frÄn individnivÄ till regeringsnivÄ. Bakgrunden till studien Àr den problematik som finns i och med skadeutvecklingen i samhÀllet som visar pÄ en ökad trend av personskador i boendemiljön. Studien syftar till att ge en samlad bild av centrala myndigheters sÀkerhetsarbete med personskador i boendemiljön. MÄlet med detta Àr att utifrÄn den samlade bilden av myndigheters sÀkerhetsarbete i boendet ta reda pÄ om det finns strukturer inom boendemiljön dÀr flera myndigheter riktar sitt arbete respektive omrÄden som faller mellan stolarna.Metodformen som anvÀnds i studien Àr en riktad innehÄllsanalys av dokument. Ett urval av följande myndigheter har studerats; Boverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen samt Statens rÀddningsverk. Resultaten av analysen visar pÄ att myndighetsarbetet Àr komplext och svÄrnavigerat.

Sammanfattning:Forskning har visat att myndigheters beslut och insatser pÄverkas av klientens könstillhörighet. FrivÄrden har deltagit i ett regeringsprojekt kallat JiM vilket syftar till att sÀkerstÀlla att myndigheters verksamhet prÀglas av ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Denna uppsats har utifrÄn ett genusperspektiv undersökt hur kön influerar personutredares förslag och motiveringar till pÄföljd. Genom en kvalitativ vinjettmetod har sex personutredare fÄtt bedöma en vinjett dÀr endast könstillhörigheten pÄ klienten har Àndrats. Resultaten analyserades sedan med hjÀlp av Yvonne Hirdmans genusteori vilket visade att könsrelaterade mönster framtrÀder i personutredarnas förslag och motiveringar samt att klientens könstillhörighet tycks inverka pÄ förslaget till pÄföljd.

Denna studie fokuserar pÄ den retoriska framstÀllningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet Àr att analysera vilka förestÀllningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn pÄ ekologiskt livsmedel i förhÄllande till dagligvaruhandelns retoriska framstÀllning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger pÄ tvÄ insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad KRAV vill kommunicera med sitt varumÀrke och hur mottagarna upplever budskapet. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod för att samla in primÀrdata. Intervjuer har utförts med en informatör pÄ organisationen KRAV, samt personer pÄ utvalda KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll i SkÄne. SekundÀrdata har inhÀmtats i form utav böcker och vetenskapliga artiklar, samt Internet. Vi har kommit fram till att det finns en överensstÀmmelse, mellan organisationen KRAV och KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll, i synsÀtt, vÀrderingar, samt uppfattningar kring vad varumÀrket KRAV kommunicerar..

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att undersöka vÄldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med dÄ de har sökt hjÀlp. Enligt feministiska vÄldsforskningen mÄste vÄldet förstÄs och tolkas utifrÄn en samhÀllelig kontext som Àr utformad av mÀns makt över kvinnor som resulterat i att mÀnnen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid vÄld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av vÄldsutsatta kvinnor som jag sedan jÀmfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrÄn semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor dÀr samtliga lÀmnat en relation som innefattat vÄld. Resultatet visar pÄ att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssÀtt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun anvÀnder sig utav för att hantera Àrenden dÀr det finns en hedersproblematik. Den belyser Àven dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anstÀllda pÄ de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehÄller Àven en intervju med en som genomgÄtt processen.

Titel: Propagandaministerierna? En studie av tre myndigheter och deras opinionsbildande verksamhetFörfattare: Pontus HaagUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid insti?tutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs uni?versitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 63 exklusive bilagorSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida opinions?bildning av mer ideologisk karaktÀr förekommer samt om det finns ett aktivt arbete med att pÄverka mÀnniskors uppfattning om de tre myndigheterna.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Genomförda samtalsintervjuer med sex representanter med an?svar för information och kommunikation pÄ Energimyndigheten, Fiskeriverket och FörsÀkringskassan.Huvudresultat: Studiens huvudsakliga resultat visar att de tre undersökta myndigheterna inte kan karakteriseras som den typ av ideolo?giska myndigheters som Bo Rothstein hÀvdar att mÄnga svens?ka myndigheter har förvandlats till. Energimyndigheten Àr den myndighet som faller nÀrmast beskrivningen av en ideologi?producerande statsapparat. Myndigheten saknar ocksÄ helt le?gala styrmedel och anvÀnder sig nÀstan uteslutande av opini?onsbildning för att uppnÄ sina mÄl.

Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 Ärs Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebÀr attföretagens redovisning ocksÄ Àr underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. SedanintrÀdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormerpÄverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetÀnkandet frÄn denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersÀttas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill sÀga nÀr intÀkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Titel:Kriskommunikation i ett digitalt samhĂ€lleOm myndigheters förhĂ„llningssĂ€tt till sociala medier i samband med kriskommunikationFörfattare:Susanna ÅkerĂ€ngUppdragsgivare:Opti-AlertKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:VĂ„rterminen 2011Handledare:Marie GrusellSidantal:40 sidor (cirka 16 300 ord)Syfte:Syftet med studien Ă€r att belysa hur svenska myndigheter förhĂ„ller sig till sociala medier isamband med kriskommunikationMetod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Åtta stycken kvalitativa intervjuer med informanter frĂ„n fem olika svenska myndigheterHuvudresultat:Resultatet visar att de undersökta myndigheterna Ă€r medvetna om att de mĂ„ste förhĂ„lla sig tillsociala medier. De upplever inte att de har ett direkt behov av de nya medierna, men ser fleramöjligheter med dem. OmvĂ€rldsbevakning uppges vara den största möjligheten, men Ă€ven attkunna sprida information och lĂ€nka vidare till den egna webbplatsen genom de socialamedierna. Den frĂ€msta svĂ„righeten som myndigheterna upplever med sociala medier Ă€r att deĂ€r mycket resurskrĂ€vande. Jordbruksverket och Sveriges meterologiska och hydrologiskainstitut Ă€r de som har kommit lĂ€ngst i sitt arbete med sociala medier, medan LĂ€nsstyrelsen iVĂ€stra Götalands lĂ€n, Miljöförvaltningen Göteborgs stad samt RĂ€ddningstjĂ€nstenStorgöteborg inte Ă€r aktiva inom nĂ„gra sociala medier Ă€nnu.